Gävle

12915149_10204314285016820_1686157169_o

Nu kan jag precis lämnat Gävle och förmiddagens samlade intryck i ryggen, och tåget rullar tillbaka mot Stockholm. Ni ska veta, jag känner lite smärta i halva, om inte hela kroppen, för att jag inte varit här så mycket jag hade kunna önska. I min psykologi har jag över ett år, fyra prov, och del ett ägde rum idag. Ja, ni förstår, prioriteringen ser då plötsligt lite annorlunda ut. Dessutom var jag tvungen att jobba varje dag i åtta dagar för att kunna åka till Bologna, så den där tiden, den blev den bristande faktorn. Vi kom hem från Bologna i förrgår och gårdagen kunde jag därmed 100% tillägna plugget, från 8 på morgonen till 11 på kvällen med ett yoga-abrott och två duschar. Annars lyckades jag ägna i princip hela dagen  åt studier varesig jag gick, kissade eller åt.

Idag skulle alarmet spela sina toner redan vid 05.00 och av ren intention vaknade jag 4.48, för att sedan 5.55 sitta på tåget mot Gävle, där jag studerar, via högskolan i Gävle. När jag kom till Gävle blev jag otroligt positivt överraskad. Hur fint som helst. En pittoresk stad. Jag son trodde att det skulle vara fult. Det kanske bästa av allt, är att jag bokade ett tåg en si sådär tre timmar sent så fick flera timmar till att strosa runt i vårsolen som då och då ville glänsa sina strålar bakom de tjocka molnen.

Känslan nu då: så helskottas jäkla bra. Jag har liksom varit tvungen att noggrant disponera varenda timme de senaste veckorna och äntligen lättade precis allt någorlunda igen. Dessutom vet jag att denna inledande del i psykologin var den jag var mest kritisk mot, och just därför, känner jag mig mest taggad på vad som komma skall. 12941085_10204313915327578_2059570504_o

Se vad tjusigt. Gävle är då inte att underskatta.

 

 

 

en hemlig visit

prom ben frukost

Jo, ni ska veta: mycket är ordet. Mycket, kul, hektiskt och ett absolut fullproppat schema där jag under den obefintliga tiden hunnit äta frukosten ovan, vandra i skogen och ta en sängkammarbild på benen, lol. Ja ni förstår, sådant man ändå måste göra, typ.

Sistone har mor min till ära, inlett sitt femtioandra levnadsår, vilket uppmärksammats av far min med en hemlig visit med medtag av övriga familjemedlemmar, (jag och ludde) den 24e mars. Jag råkar veta exakt hur innehållet till denna överraskning ser ut och är mer än taggad på att pja, kanske åka till mars eller kanske bestiga mount everest. Vem vet vad om något? Detta har i alla fall gjort att jag varit tvungen att lägga om mitt Hollister-schema så att jag nu jobbar varje dag. Som grädde på moset har jag tenta i psykologin två dagar efter att jag kommer hem, Mhm, heaven. *Blundar och gråter lite*. Men att maxa är min grej, och faktum är att min prestation faktiskt kan steppas upp några steg när jag har flera faktorer som flåsar mig i nacken. Nej nu ska jag åka och flåsa på gymmet istället, sen är det plugg, och sist, men ack inte minst; kvällspass på Hollister. Hare. Me love you.