Dagens tips

Dagens tips: har ni en tendens att sega ut morgonen och liksom inte komma igång, de dagar ni är lediga? De dagar ni inte har jobb som sliter er iväg? Min nya taktik är att det första jag gör på morgonen är att sätta på mig träningskläder (alternativt kläder) och packa vad jag behöver för dagens aktiviteter, vilket gör att jag så fort jag ätit frukost, enkelt kan köra iväg till gymmet, eller vart jag nu vill ta mig. Tröskeln om att gå upp, byta kläder, packa och så vidare, förminskas i min mening markant.

Så atm, självklart sitter jag i träningskläder, har genomfört min dags första och andra aktivitet, dvs äta och blogga och är 100% redo för att starta dagen. Senare ska jag jobba. Tack gud för att jag fick dagens pass. Annars hade jag nämligen ett jobbpasss på lördag, och då ska jag ju skriva högskoleprov. Ja, detta var vad gårdagens panik rörde sig kring, men tittta, löste sig fint. Tack Diego.

Puss puss puss puss.

Processed with VSCOcam with f2 preset

En plan

Lördag morgon, och jag sitter på tåget mot Gävle och passerar precis Mehedeby. Utanför fönsterrutan passerar jag svenska skogar, fält, nya städer och olika vattendrag. Jag hade ett medhag av chiapudding som nu är uppäten och värmer mig nu mot min termos. I Gävle då, föreläsning står på G och därefter ska vi genomföra ett experiment. Det blir en lång dag. Någon gång vid 19.00 är jag hemma igen, efter att gått upp 05.25 idag. Vi påbörjar ett nytt område – kognition. Jag känner mig höjden taggad. Plugga är faktiskt inte alls att underskatta. Inte när det är så flexibelt. Tänk att vi i Sverige ändå får denna möjlighet helt gratis. Det är så sunt. Vi alla har en trygghet att luta oss tillbaka på, vilket täcker trygghet av basala behov. Detta är något jag faktiskt reflekterat en hel del över. När jag har modellat utomlands och träffat olika modeller utbyter man ju givetvis en hel del tankar och livsåskådningar. Jag har insett att modellandet kan ha varit deras enda chans till försörjning. De får liksom inte denna trygghetsskjuts från sitt hemland, ut på arbetsmarknaden. För många handlar det som att antingen hitta en framgångsrik man, eller bli toppmodeller. När jag sagt att jag sedan målat upp min personliga bild och berättat att jag inte bara vill utan tänker bli otroligt framgångsrik har de flesta gett mig blicken som;

”what a fuck – you’re a girl, and should take care of your kids”.

Senare en gång när jag var ledsen, fick jag höra ”Why are you crying, please you have everyting”, för om man inte har en stabil grund, blir en spricka i telefonen irrelevant, och det kan ge mig perspektiv på vad ett verkligt problem är. En tjej jag träffade i Kina, hon skulle liksom betala sin brors utbildning. Här kan folk rulla tummarna och säga att de paaallar inteeee gå till skolan.

Igår var jag hos J.Lindeberg på casting, och därefter träffade jag Sally. Vi han ta ett ordetliget snack och jag blev riktigt motiverad. Lyssna upp, för den följer såhär: många kandidat-examen innehåller 90 poäng fördjupning i ett huvudämne och 90 poäng valfria. Detta innebär att jag nu när jag samtidigt vill jobba, modella och experimentera kan läsa av mina 90 valfria poäng, och därefter enbart ha kvar 90 poäng huvudområde, och då kan jag exempelvis välja företagsekonomi om jag vill det, och detta helt utan lån och annat sådant som de flesta studenter bör ta. Bra eller vad?

Jaja, bara en plan, men vadå, planer tar en ju alltid ett steg framåt innan man slungas vidare. För att byta ämne helt tänkte jag bjussa på några bilder från Bologna som innehåller det mesta jag tycker om: familjemiddagar, fina utsikter, solhäng och stadskonst.

12442935_10204313480716713_724925305_n 12899752_10204313481716738_1357726800_n 12571290_10204313481236726_1087892352_n

12947040_10204313480996720_991485637_o

Gävle

12915149_10204314285016820_1686157169_o

Nu kan jag precis lämnat Gävle och förmiddagens samlade intryck i ryggen, och tåget rullar tillbaka mot Stockholm. Ni ska veta, jag känner lite smärta i halva, om inte hela kroppen, för att jag inte varit här så mycket jag hade kunna önska. I min psykologi har jag över ett år, fyra prov, och del ett ägde rum idag. Ja, ni förstår, prioriteringen ser då plötsligt lite annorlunda ut. Dessutom var jag tvungen att jobba varje dag i åtta dagar för att kunna åka till Bologna, så den där tiden, den blev den bristande faktorn. Vi kom hem från Bologna i förrgår och gårdagen kunde jag därmed 100% tillägna plugget, från 8 på morgonen till 11 på kvällen med ett yoga-abrott och två duschar. Annars lyckades jag ägna i princip hela dagen  åt studier varesig jag gick, kissade eller åt.

Idag skulle alarmet spela sina toner redan vid 05.00 och av ren intention vaknade jag 4.48, för att sedan 5.55 sitta på tåget mot Gävle, där jag studerar, via högskolan i Gävle. När jag kom till Gävle blev jag otroligt positivt överraskad. Hur fint som helst. En pittoresk stad. Jag son trodde att det skulle vara fult. Det kanske bästa av allt, är att jag bokade ett tåg en si sådär tre timmar sent så fick flera timmar till att strosa runt i vårsolen som då och då ville glänsa sina strålar bakom de tjocka molnen.

Känslan nu då: så helskottas jäkla bra. Jag har liksom varit tvungen att noggrant disponera varenda timme de senaste veckorna och äntligen lättade precis allt någorlunda igen. Dessutom vet jag att denna inledande del i psykologin var den jag var mest kritisk mot, och just därför, känner jag mig mest taggad på vad som komma skall. 12941085_10204313915327578_2059570504_o

Se vad tjusigt. Gävle är då inte att underskatta.

 

 

 

Ferrara

En, sak som ter sig bra med Bolonga, är dess närhet till alla städer. Igår förflyttade vi oss till Ferrara. En stad som kanske är halva Bolonga, till stoleken, med ett fint kastell, placerat på kullersten omgett av vatten, i dess centrum. Ett perfekt ställe att spendera en dag. 12894477_10204274710987494_1830508581_o

Vi inledde visiten med för min del, en juice på morot, ingefära och citron.

12903785_10204274709987469_418442179_o

Fint pynt, till skillnad från övrigt klotter.

12910468_10204274708067421_1136431496_n

Vad jag uppskattar till tusen, är att faktiskt ha ett syskon som inte bara är en bror, utan även en så bra kompis. Ingen av oss gillar soja-latte si sådär särskilt mycket. Ändå slutade det med att vi både fick in det på bordet och glatt surplade i oss dem. Eller, pja, åtminstone jag. Ludde försökte nog snarare stirra upp den och vid insikten om att det inte fungerar så, halsades hela upp en minut innan vi var tvunga att röra oss vidare.

12899771_10204274709307452_236106798_n

Ja, mat, dricka, mat dricka, glass, vin, kaffe. Nu är det glass i fokus. Vi försöker nämligen prova ut den bästa chokladglassen och filmar en resumé efter varje slickad kula. Glass är gott, eller hur Ludde? Om inte annat funkar det ju bra som läppstift.

12894317_10204274706907392_417537348_o

Jag köpte igår min glass på Cioccolate Rizzati. Älskar de ställena där de bara chokladglass, där hittar man den bästa. Mörk ska den vara. Godast och fungerar utmärkt till kaffe, for that matter.

12919287_10204274703907317_1731302209_n

 

Restaurangtips: Biagi

Så, här har vi ett riktigt bra restaurangtips: Biagi. När pappa under dagen svängde in på ett litet vinotek fick vi denna rekommenderad och för den som gillar genuina restauranger med fina råvaror är detta är stark tips. Dessutom var priserna vänliga och personalen höjden av trevlig. Precis när vi slog oss ned vid bordet fick vi medan vi beställde maten in ugnsbakad vitkål och pumpa.Till förrätt beställde jag en raw som ej smaka raw med ändå god kronärtskockssallad innan pumpafyld hemmagjord (givetvis) tortillini placerades framför mig. Jag äter sällan pasta men vill ändå våga påstå att denna var av den högre klassen. Ja, mina övriga familjemedlemmar sa liksom jag att pastan var den godaste de ätit. Så vad sägen ni, Biagi? Ja, åk till Biagi, om ni ska till Bolonga.

12903647_10204265263631316_2084512540_o 12914779_10204265272391535_1124624950_o

 

Bolonga dag 1

Låt min berätta, om Bolonga dag 1. Igår,  ja då kom vi, vilket var mammas överraskning . Mamma hade, liksom ni, inte en aning om vart planet skulle. Kan ni förstå känslan av att inte veta vilket land eller vilken stad man beger sig mot. Eftersom vi hade ett byte i Danmark, var det nog just Danmark mamma trodde vi skulle spendera våra dagar i. Ja, det hade ju flygvärdinnornas dialekter vittnat om. Fel. När vi sedan satte och på ännu ett flyg resonerades det vilt kring inrikes i Danmark. Tio minuter innan landning säger mamma- Nu vet jag, jag hörde i högtalaren, det är Barcelona. Jaha, säger jag förvånat och pappa sitter och flinar, med huvudet vänt bortåt. Slutligen var vi framme. Mamma, vet du var vi är? Nej jag ser ju inget vatten. Kan inte vara Barcelona. Hm. Slutligen, TITTA, här står det it, – italien och efter ännu en passerad skylt så kunde hemligheten blottas – Bolonga.

Eftersom planet lyfte såpass tidigt igår, landade vi i Bolonga redan på förmiddagen. En pittoresk stad, likt en blandning av ett simpelt Paris och Milano. Överallt hänger stora skinkor och lagrade ostar. 12903499_10204250723427820_907961123_o

Efter ha checkat in på hotellet lät vi gatorna leda oss in i dagen och vi hann gå på flera hak. En gubbe försökte övertala mig till en skinkpaté, tror jag. Ja, jag förstår ju ingen italienask och han förstod ingen engelska. Jaja, lite parmesan är man ju ändå tvungen att käka i eataly.

12896479_10204250725107862_474872429_o

Ja ni ser, gränderna är mins sagt söta och vänliga att strosa på.

12903855_10204250727307917_921620314_o

Även ett fantastiskt kaffe lät oss göra sitt. Fick en cappuccino med rismjölk överhyvlad mörk choklad. Man ba; YAZ.

12528800_10204250726467896_118885768_o

Vädret då; jo jag kan säga att det är skinnjacksvänligt och i solen riktigt skönt. Jag somnade till och med i mammas knä på ett torg.

12873448_10204250725947883_550814115_o

Även jordgubbar köpte vi med oss, där i solen.

12896338_10204250726867906_1591624013_o

Och mami <3

12476172_10204250724427845_96302572_n

Salim Berrada

Igår, vilken jäkla dag. Jag gick upp tidigt för att plåta med en fantastiskt brutalt duktig fotograf från Paris vid namn Salim Berradainnan jag senare begav mig till Fabrique för att ladda upp lite inför jobb och plugga, innan jag slutligen var klar 20.30 och kunde möta Sally. Åh så mysigt det var, även om träffan inte blev allt för långlivad då jag denna morgon (hrm, natt) till ära hade fyra alarm som ringde vid 03.35, 36, 37 & 38, med tanke på dagens och de kommande dagarnas bravader. JA, dessa går vi in på i nästa inlägg.

Så, halv 10 igår morse, infann jag mig i drömmarnas lägenhet i Skanstull där glosset började penslas på av Anna Egvall. Fiint blev det, jääätteefint! Blir så pepp när jag jobbar med såååå hiiimla duktiga människor. Dessutom hade jag med mig Rose-marie från Mikas som är truly beauty as a rose och Isabelle Thorell som delar agentur med mig på Elite, och hur cool är inte hon? Ah dör.

Så, här kommer en drös BTS bilder samt lägenhetsporr. VILL KÖPA: TIPS TILL ALLA MAKTINNEHAVARE DÄR UTE; BOKA MIG FÖR ETT 15-MILJONERSJOBB SÅ KÖPER JAG LÄGENHETEN OCH DU FÅR TIO GRATIS MÅLTIDER; I COOK. *Blink blink*

12884431_10204250144613350_1195409939_n

Så Salim, säng och styling.

12894312_10204250135053111_1769454692_o

Livets jävla balkong där vi plåtade en del i soffan. Skulle gärna ta både en god kopp morgon-kaffe där i vår eller ett glas vin klockan 04.00 till en rosamålad himmel. Ja bara att säga till ja. Jag kommer. Notera: denna plkong är då i direkt anknytning till sovrum och säng.

12887327_10204250140773254_1628596061_o

Wuhu porträtt.

12903609_10204250141213265_350865614_o

Och hej jag har fått ett till huvud- porträtt.

12884331_10204250154733603_1196538460_n

Kök (!)

12899689_10204250139853231_823001831_n

Matsal i vardagsrummet.

12900096_10204250156093637_1905851107_n

Jaa, helt och hållet precis här ser ni kanten av köksbordet och in mot köket.

12894589_10204250142533298_419892871_o

och samma rum funkade, som ni ser, helt utmärkt som fotoyta.

 

i badrummet

hand

Kolla söta. Dessa hänger i badrummet, med en matchande duschmatta sedan i tisdags. Från H&M home. Bra grejer. Finns även i fina gröna färger.

Nuu då, jag är så fett jäkla trött. Trött, men nöjd. I morse gick jag upp vid halv åtta, för att ta tillvara på dagen. Jag lät morgonen spendras både till en datorrensning och lite brodershäng innan gymmet kallade och jag drog en session fylld med powerwalk, styrka och yoga. Hem kom jag till lunch och i köket fick jag samsas med städerskan om utrymmet för att slänga ihop en lunch innan jobbet 14.30 kallade. Till 20.00 var jag där och sedan dess har jag pluggat. Nu är det chokladen som håller mig vaken. Nja, inte ens den funkar längre. Ögonlocken är tunga och jag börjar nästan se dubbelt för att jag är så trött. Imorgon är det en ny dag. Min näst sista jobbdag på typ tio dagar. Helt sjukt.

en hemlig visit

prom ben frukost

Jo, ni ska veta: mycket är ordet. Mycket, kul, hektiskt och ett absolut fullproppat schema där jag under den obefintliga tiden hunnit äta frukosten ovan, vandra i skogen och ta en sängkammarbild på benen, lol. Ja ni förstår, sådant man ändå måste göra, typ.

Sistone har mor min till ära, inlett sitt femtioandra levnadsår, vilket uppmärksammats av far min med en hemlig visit med medtag av övriga familjemedlemmar, (jag och ludde) den 24e mars. Jag råkar veta exakt hur innehållet till denna överraskning ser ut och är mer än taggad på att pja, kanske åka till mars eller kanske bestiga mount everest. Vem vet vad om något? Detta har i alla fall gjort att jag varit tvungen att lägga om mitt Hollister-schema så att jag nu jobbar varje dag. Som grädde på moset har jag tenta i psykologin två dagar efter att jag kommer hem, Mhm, heaven. *Blundar och gråter lite*. Men att maxa är min grej, och faktum är att min prestation faktiskt kan steppas upp några steg när jag har flera faktorer som flåsar mig i nacken. Nej nu ska jag åka och flåsa på gymmet istället, sen är det plugg, och sist, men ack inte minst; kvällspass på Hollister. Hare. Me love you.

ut i fria luften

Vilken dag, vilken dag. Sol, jo jag tackar. Känslan när jag vaknar och möts av sol och en lysande blå himmel ger mig fjärilar i hela kroppen och helst vill jag bara ut i fria luften med detsamma. När naturen spelar vackra klingande melodier har jag svårt att vara inne. Inne när dagen passerar, nej fy. Jag vill bara ut. Ut och göra ett vårskrik och säga att jag är så jävla taggad, tillmötesgående och nyfiken. Våren blir likt ett uppvaknade. En påminnelse om livet. Precis som jag legat död i några månader och nu återupplivas. Inte för att de många månaderna varit dåliga, utan som att de varit en vila och återhämtning. Kanske är koma bättre ord. En timme tog uppvaknandet och sedan var jag ute. Längs vattnet, i skogen med solljus som mellan trädens alla grenar gav ständiga små ljusglimtar och ibland längs långa sträckor kunde värma ansiktet innan vägen svängde och solen kom i skymundan. I två timmar lät jag denna sollek spela sitt spel innan jag fick återgå till att studera och reda ut olika frågor. Känner mig produktiv, som en kämpe. En fråga till. En till. Men det är nog så som man gör? Liksom fortsätter trots att uppgifterna känns olösliga. Jaja, lagom filosofiskt men faktiskt: det är vår, jag dricker kaffe och läser psykologi. Puss.

IMG_2953

Ph: Christoffer Dalkarl 

Mua: Sofia Sjöberg