ut i fria luften

Vilken dag, vilken dag. Sol, jo jag tackar. Känslan när jag vaknar och möts av sol och en lysande blå himmel ger mig fjärilar i hela kroppen och helst vill jag bara ut i fria luften med detsamma. När naturen spelar vackra klingande melodier har jag svårt att vara inne. Inne när dagen passerar, nej fy. Jag vill bara ut. Ut och göra ett vårskrik och säga att jag är så jävla taggad, tillmötesgående och nyfiken. Våren blir likt ett uppvaknade. En påminnelse om livet. Precis som jag legat död i några månader och nu återupplivas. Inte för att de många månaderna varit dåliga, utan som att de varit en vila och återhämtning. Kanske är koma bättre ord. En timme tog uppvaknandet och sedan var jag ute. Längs vattnet, i skogen med solljus som mellan trädens alla grenar gav ständiga små ljusglimtar och ibland längs långa sträckor kunde värma ansiktet innan vägen svängde och solen kom i skymundan. I två timmar lät jag denna sollek spela sitt spel innan jag fick återgå till att studera och reda ut olika frågor. Känner mig produktiv, som en kämpe. En fråga till. En till. Men det är nog så som man gör? Liksom fortsätter trots att uppgifterna känns olösliga. Jaja, lagom filosofiskt men faktiskt: det är vår, jag dricker kaffe och läser psykologi. Puss.

IMG_2953

Ph: Christoffer Dalkarl 

Mua: Sofia Sjöberg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *